Igår var det skridskopremiär, i Marma på anrika Marmavallen.
Josefine åkte på skorna, Matilde åkte på sina skridskor och jag åkte på lädret.
Fruktansvärt oslipade skridskor och snedspolad is gjorde det svårt för mig att susa fram som Börje Salming, som jag är van att göra.
Matilde var förvånansvärt stabil på benen och Josefine visade även hon potential att vara bäst i familjen, även om hon åkte på sulorna.
När vi kom hem så kikade vi lite på Pippi Långstrump.
Det har aldrig slagit mig förut, men fan vilken drygunge Pippi är egentligen.
Uppkäftigare än alla, rödhårigare än de flesta, fräknigare än en prickig korv och större tänder än mig.
Hade hon inte varit starkast i världen så hade jag inte tvekat en sekund att slå ungjäveln på käften.
Idag har vi bara jäst och hållt varenda tumme, varenda minut, för att vår nya sjuksköterska ska segla igenom första arbetsdagen lätt som en plätt.
Det tvivlar vi i och för sig inte en sekund på, hon är ju trots allt redan världens bästa sjuksyster, vi älskere! <3
Nu är det ensamt i soffan.
Tröstar mig med Biggest Loser och päronsoda.
Hoppas det svarta laget vinner.
Hoppas Åsa får åka hem på riktigt.
Synd att man följer sånt här..
Gratulerar på bemärkelsedagen, Fredrik.
Hoppas jag inte sabbade nåt med mitt gofika.
/Jimmy
2 kommentarer:
Det går som en dans det här vill jag lova ;) Kommer snart hem å gör dej sällskap, älskar dej <3
Ni är riktiga gullefjun, hela familjen!
Skicka en kommentar